"Akut att satsa på energieffektivisering"

december 1, 2010
Debattartikel

När alliansregeringen presenterade de nya statsråden hoppades vi på en särskild energiminister. Så blev det inte den här gången heller, trots att vi nu har rekordmånga ministrar. Risken är uppenbar att energieffektiviseringsfrågorna även fortsättningsvis hamnar i skymundan på näringsdepartementet. Då blir det svårt att nå de långsiktiga klimatmålen.

Genom att sänka energianvändningen i Sverige skapas både miljövinster och ekonomiska besparingar som kan komma till nytta i välfärden istället. Dagens politiska energidebatt kretsar i hög grad kring kärnkraften och alternativa energikällor, inte om vad vi faktiskt kan spara. Det är synd. För att minska energislöseriet krävs en mer aktiv politik och betydligt fler insatser än vad som hittills har genomförts.

Schneider Electric genomförde nyligen en undersökning bland miljö- och ekonomichefer på 200 kommuner och energiintensiva företag, som fastighetsbolag och industrier, för att ringa in hur de arbetar med energieffektivisering. Resultaten ger en dyster nulägesbild: Två tredjedelar av företagen och kommunerna i Sverige har inte några långsiktiga mål för energieffektivisering av verksamheten. Ytterst få vet vilket resultat deras tidigare energieffektiviserande åtgärder lett till. Majoriteten medger dessutom att de inte gör tillräckligt för att minska sin energianvändning.

Bostäder och lokaler står för cirka 35 procent av Sveriges totala energianvändning och landets kommuner har stora fastighetsbestånd. Enligt Energieffektiviseringsutredningen från 2008 är den totala energisparpotentialen i fastighetssektorn 38,1 TWh, för industrin handlar det om 12,8 TWh. Det är svindlande tal och motsvarar tiotals miljarder kronor i onödiga kostnader, varje år.  

Tekniken och kunskapen för att effektivisera sin energianvändning har funnits länge och energisparåtgärder är i regel lönsamma på relativt kort sikt, utan stöd eller bidrag.  Att energieffektiviserande åtgärder ändå inte genomförs bottnar i brist på kunskap, intresse samt bristande incitament för beställare, byggföretag och förvaltare.

Det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD2) som antogs i maj 2010 är en av pusselbitarna i en omställning. Men för att sätta fart på energieffektiviseringen också i befintlig bebyggelse och inom industrin krävs en bredare strategi med kombination av krav och kunskapsspridning.

Regeringen måste ta initiativ till att samla näringslivet och andra intressenter för att tillsammans utveckla en handlingsplan för hur vi långsiktigt och systematiskt ska kunna realisera sparpotentialen i praktiken. Det räcker inte med att släcka lamporna en timme under Earth hour.

Peter Johansson, verkställande direktör, Schneider Electric Buildings Sweden AB

Lars J Nilsson, professor i miljö och energisystem, Lunds universitet 

Leave a Reply