Fokus på nationell handlingsplan för förnybar energi

november 8, 2010
Reportage – Energi

Europeiska biomassaförbundet, AEBIOM:s årliga konferens och utställning hade fokus riktat på de nationella handlingsplaner, som EU:s medlemstater enligt ett tidigare direktiv om förnybar energi måste utarbeta och lämna till EU-kommissionen under 2010. Än så länge har dock endast ett par av dessa nationella handlingsplaner hamnat på EU-kommissionens bord, trots att den första fristen gick ut den 1 juli i år. Konferensen i sig blev däremot en klar framgång.

– Det förnybara energidirektivet har fastlagda ambitiösa mål för 2020 för varje EU-land. Bioenergi, som omfattar två tredjedelar av all förnybar energi i Europa, kommer att spela en huvudroll. Vi kan vänta oss en boom för denna form av energi i de kommande 10 åren. Även all marknadsaktivitet inom uppvärmning, kyla, elektricitet och biobränsle för transport förväntas öka markant. Dessa tydligt förbättrade villkor skapar nya marknader för både mindre och mellanstora bioenergiföretag, sade, AEBIOM:s styrelseordförande, Heinz Kopetz, under sitt öppningsanförande.

Han hänvisade till direktivet (2009/28/EG) om främjande av användning av energi från förnybara energikällor, som slutförhandlades i december 2008 och beslutades under våren 2009.

– Direktivet ska vara förverkligat i nationell lagstiftning senast den 5 december 2010 och det anger bindande mål för andelen förnybar energi för medlemsstaterna till år 2020 för att gemenskapen som helhet ska öka andelen från 8 procent år 2005 till 20 procent år 2020, betonade Kopetz med adress till de medlemstater som ännu inte har lämnat sina nationella energipolitiska handlingsplaner på EU – kommissionens bord.

Sveriges mål, för övrigt, är enligt direktivet 49 procent förnyelsebara energiformer år 2020. För transportsektorn gäller ett bindande sektorsmål på 10 procent, som är lika för alla medlemsstater.

Nationella handlingsplanen måste innehålla detaljerade uppskattningar av konsumtionen fram till år 2020, samt information om alla strategier och förfarande och stödprogram, som staterna beslutar om för att främja förnybar energi.

Medlemsstaterna skall även tillhandahålla information om hur hållbarhetskriterierna för biobränslen och andra flytande biobränslen kommer att uppfyllas. Det var dessa kriterier och hållbarhetskrav som debatterade intensivt på Brysselkonferensen av drygt 300 bioenergiexperter.

Debatterna, som ägde rum under åtta workshops och seminarier handlade om EU-politik och olika energidirektiv. Dessutom diskuterades produktion av bioenergi, finansiering och attesteringen av tillstånd för bioenergianläggningar.

På konferensernas dagordning fanns även teman som fjärrvärme och hållbar teknologi. Flera av Europaparlamentets medlemmar deltog i diskussionerna.

Under konferensen sade EU- representanten Hilkka Summa från Kommissionen för jordbruk och landsbygds- utveckling, att bioenergi intar en nyckelroll, när det gäller att uppnå EU-målen ifråga om förnybar energi och klimatförändring.

– Denna energiform har ännu inte nått dess verkliga potential. Vi kan förvänta en dynamisk tillväxt för bioenergin i den närmaste framtiden, men den måste förses med en hållbarare image, påpekade Summa.

EU-medlemmarna är enligt Hilkka Summa skyldiga att beräkna sin optimala potential för energiproduktion från inhemska och importerade biomassaresurser. Effekterna på och samspelet med, som exempelvis livsmedelsindustrin, massa – och pappersindustrin eller måste analyseras.

– Trots att direktivet inte omfattar speciellt tydliga hållbarhetskriterier för bioenergi, har sådana åtgärder skrivits in i de nationella handlingsplanerna, sade Summa.

Nationella handlingsplanerna ska även innehålla strategier för att förbättra förvaltningen av skogar och hållbart sätt. Kommissionen har nyligen offentliggjort förtydliganden rörande tolkningen av flytande hållbarhet krav för biobränsle.

– Vi hoppas att alla dessa kriterier snabbt integreras i de nationella handlingsplanerna eftersom dessa kommer att vara så viktiga när det gäller kontrollen av medlemsstaternas förmåga att tillämpa handlingsplanen, konstaterade Hilkka Summa.

Jean-Marc Jossart från AEBIOM påpekade under debatten, att direktivet utgör en bra inramning för vidareutveckling av bioenergi.

– Handlingsplanerna ska dock visa hur stor marknaden verkligen är. Dess inflytande på skogs- och jordbruk och avfallsmarknaderna är därmed avsevärt. Handeln med pellets och biomassa måste därför behandlas mera utförligt i respektive lands handlingsprogram. Biobränslet har redan favoriserats tillräckligt, sade Jossart.

Under Bryssels AEBIOM-konferens demonstrerades även ett antal nya lösningar för effektivare bioenergiframställning. Österrikaren Michael Wild från företaget EBES AG, presenterade nya rön inom så kallade torrefiering av biomassa. Metoden innebär att förvandla biobränsle, exempelvis grot, i en syrefri miljö vid 200-300 grader till ett förädlat bränsle med flera värdefulla egenskaper.

– Fördelarna är att man får en produkt som är helt torr och vattenavvisande, spröd och därmed enkel att mala till pulver och materialet får hög energidensitet. Vårt forskningsarbete visar att det torrefierade materialets pelleteringsegenskaper och stabilitet mer än fördubblas i omfång vid lagring, förklarade Wild.

Enligt forskaren är torrefiering redan dag ett globalt efterfrågat förädlingssteg för biomassa. En österrikisk studie indikerar, enligt Wild, en mycket snabb utveckling av världshandeln med bioenergi i form av pellets. Genom torrefiering och komprimering skapas också ett homogent bränsle, vilket är en viktig förutsättning för att göra gas och få en effektiv förgasning med hög kvalitet. Detta är i sin tur en bra grund för produktion av flytande biodrivmedel.

Marko Janhunen från finländska UPM, berättade om att papperstillverkaren också siktar på att bli en ledande aktör inom tillverkning av andra generationens biodiesel och en marknadsledande producent av förnybara och högkvalitativa biobränslen under de kommande åren.

– Vi genomför för tillfället flera pilottester för teknologiutvärderingar och samtidigt håller vi på att utveckla en lämplig affärsmodell. Det råmaterial som i huvudsak kommer att användas i vår produktion av biodiesel är träbaserad biomassa, sade Marko Janhunen i Bryssel.

Janhunen tror att om produktionsanläggningar för biodiesel placeras nära UPM:s befintliga massa- eller pappersfabriker kan detta ytterligare förbättra möjligheten att effektivera användandet av virkesråvaran.

– Vi kommer i huvudsak att använda returpapper i UPM:s produktion av bioetanol. Produktionsanläggningar för bioetanol placerar vi nära UPM:s befintliga pappersbruk för att optimera råmaterialanvändningen. Ett investeringsbeslut för den första produktionsanläggningen i kommersiell skala är nära förestående, konstaterade Janhunen.

Flera konferensdeltagare framförde krav på även så kallade ”praktiska modeller” för avräkning och överföring av statistik mellan medlemsstater. De är dock avhängiga av att EU genom kommissionen och Eurostat säkerställer fullständighet i det europeiska statistiska systemet för förnybar energi. I det avseendet återstår en hel del arbete för Eurostat och medlemsstaterna.

Författare: 

Markku Björkman

Leave a Reply